Reykjavík betyder rök-vik och är döpt efter ångpelarna från dom varma källorna. Reykjavík är Islands huvudstad och har 100 900 invånare (1993). Om man räknar med förorterna så har Reykjavík 151 800 invånare. Reykjavík ligger på Islands sydvästra kust och är landets kulturella och ekonomiska centrum. Reykjavík är också huvudorten för de isländska fisket och fisketransporten. Dom flesta som arbetar i Reykjavík, arbetar inom olika sevice näringar och industrier. När det gäller industrier är det ofta fiskförädlings företag som är traditionella. I storstads området tillverkas även konstgödsel och aluminium.

Reykjavík är Islands största transportscentrum och i hamnen går cirka 66% av landets exporter och cirka 75% av landets importer. Reykjavík är också utgångspunkten för buss-, båt- och flyglinjer till alla dom viktiga orterna på Island.

Ett av Reykjavíks äldsta byggnader hör till köpstads byggnarderna som är från slutet av 1700-talet, som då bestod av långa, bredbeklädda korsvirkeshus. Även två våningshus av trä och även klädda i korrugerad plåt var också vanligt. Men efter en brand år 1915 förbjöds det att ha trähus i centrala Reykjavík och byggnader av betong tog fart.

Vid arkeologiska utgrävningar i Reykjavík har man hittat lämningar efter en bondgård som hade begravts vid ett vulkanutbrott år 898 e.Kr.

Från 900-talet har man hittat spår av en gårdsbebyggelse som dom har haft järnbearbetning och bronshantverk på. Man har också hittat flera kol-fjord-dateringar som då antyder att bosättningen av Reykjavík har börjat strax före vikingatiden.

Året 1952 byggdes en textilfabrik i Reykjavík och en tätort växte fram.

Året 1913-1917 byggdes hamnen i Reykjavík och Reykjavík blev centrum för landets kommunikationer och utrikeshandel.

Efter andra världskriget levde många invånare i baracker som var dom finaste. Barackerna var efterlämnade av de allierade ockupationstrupperna. Men bostadsbristen löstes när stora förortsbygget drog igång året 1960. Idag bor cirka hälften av Island befolkning i Stor-Reykjavík.

Ungefär 55% av Reykjavíks bostäder som är cirka 6000 bostadshus, värms upp av vatten från dom varma källorna som finns runt om staden, men främst från Reykir som finns 16 km från Reykjavík. De övriga bostadshusen värms upp med olja eller elektricitet.

Det varma vattnet från källorna används även till badning i simhallar och ute poler.

Reykjavík har ett eget elekticitetverk, men den mesta elektriciteten som förbrukas kommer från vatten kraftverket som ligger vid floden Sog, öster om Tingvalla.

På Island bor det ca 279 000 människor, varav ca 167 200 i huvudstaden Reykjavik. I genomsnitt bor det 1,7 människor/km2. Den naturliga befolkningstillväxten per år är 0,9%. Bortsett från Grönland är Island Europas mest glesbefolkade land. Födelsetalen på Island är lite högre än de i Nordens övriga länder.

Island började befolkas under åren 874-930 och en bit in på 1000-talet. De första nybyggarna sägs ha varit norrmän, sydsvenskar och vikingar från Norden. Under medeltiden beräknas Island ha haft ca 60 000-80 000 invånare men år 1703 hade siffran sjunkit till 50 000 och sex år senare, efter en smittkoppsepidemi, var det endast 34 000. Först under 1800-talet började siffran stiga igen och idag skiljer det inte mycket från år till år.

Statsskick

Island är en republik och har därmed en president. Men, det är inte presidenten som styr landet utan hans/hennes uppgift är mest, som den svenska kungens, att representera landet. Makten i landet har istället alltinget. Alltinget består av två kammare och 63 ledamöter som väljs vart fjärde år.

Island har haft fem presidenter:

· Sveinn Björnsson (1944-1952)

· Asgeir Asgeirsson (1952-1968)

· Kristjan Eldjarn (1968-1980)

· Vigdis Finnbogadottir (1980-1996)

(Vigdis var den första kvinnan i världen som valdes till president efter ett allmänt val)

· Olafur Ragnar Grimsson (1996- )

Alltinget bildades år 930 då en stor skara människor samlades på Thingvellir. Alltinget bestod då av 36 hövdingar från olika delar av ön. Dessa skulle stifta lagar, medla i tvister och döma när någon brutit mot lagen. Alltinget sammankom årligen på Thingvellir fram till år 1798 då det flyttades till Reykjavik.

Levnadsstandard

Islänningarna har en hög levnadsstandard och arbetslösheten är mycket låg, just nu bara 1,6%

Stommen till dagens isländska är norskan från 800-900:talet, tiden då Island koloniserades. Isländskan har också påverkats av andra språk, främst skandinaviska.

Fram till 1300-talet fanns inga nämnvärda skillnader mellan norskan och isländskan, men sedan började norskan genomgå stora förändringar. Isländskan behöll dock sin gamla form, mycket på grund av den litterära traditionen. Islänningarna strävar nu efter att bevara språket så fritt från utländska lån som möjligt.

I skolan är engelska det första främmande språk man får läsa. Andraspråk är vanligen danska.

Det isländska alfabetet innehåller många bokstäver som inte finns i svenskan. Áá (au), Ðð (th), Éé (dje), Íí (långt i), Óó (åo), Úú (o), Ýý (långt i), Þþ (th) och Ææ (ai). Å och Ä finns däremot inte i isländskan.

Ja = Já
Nej = Nei
Tack = Takk
Tack så mycket = Takk fyrir
Varsågod = þú ert velkominn, Gerðu svo vel
Ursäkta = Fyrirgefðu
Hej = Halló
Hej då, Adjö = Bless
God morgon = Góðan daginn
God natt = Góða nótt
Jag förstår inte = Ég skil ekki
Talar ni engelska? = Talar þú ensku?
Vad heter du? = Hvað heitir þú?
Hur mår du? = Hvernig hefur þú það?
Bra = Góður (m), Góð (f), Gott (n)
Dåligt = Vondur (m), Vond (f), Vont (it)
Si så där = Svona svona, La la
Var är toaletten? = Hvar er snyrtingin

måndag = Mánudagur
tisdag = þriðjudagur
onsdag = Miðvikudagar
torsdag = Fimmtudagur
fredag = Föstudagur
lördag = Laugardagur
söndag = Sunnudagur

Källa: Lomboloskolan i Kiruna